Frågan om matsvinn har tagit en central plats i både samhällsdebatten och livsmedelsbranschen. Samtidigt växer intresset för cirkulära lösningar som tar vara på resurser som annars skulle gå till spillo. Ett av de mest effektiva och hållbara sätten att skapa värde ur restprodukter är att omvandla dem till näringsrikt foder för djur. I den här artikeln tittar vi närmare på hur processen fungerar, varför den är så viktig och vilka vinster den skapar för både ekonomi, miljö och djurhållning.

Industrin förändras snabbt, och det blir allt tydligare att matrester och biprodukter från livsmedelsproduktion inte ska behandlas som avfall. I stället kan de bli en resurs med högt näringsvärde, särskilt för lantbrukets djur. Den cirkulära användningen av sådana restflöden bidrar till lägre klimatpåverkan och bättre hushållning med jordens resurser.

Varför är matsvinn ett så stort problem?

Matsvinn uppstår i alla led: från jordbruksproduktion och hantering till butiker, restauranger och hushåll. Sverige slänger årligen hundratusentals ton ätbar mat — och det motsvarar stora mängder energi, vatten och jordbruksmark som har använts helt i onödan.

Det mest problematiska är att mycket av det som kallas ”svinn” faktiskt fortfarande har ett värde. För livsmedelsindustrin är det ofta fråga om spill, kasserade partier, överskott eller restprodukter som inte längre kan säljas till konsumenter men fortfarande innehåller värdefulla näringsämnen. Det här kan vara allt från brödkanter och fruktmassor till stärkelse, rester från mejeriproduktion och olika typer av biprodukter från spannmålshantering.

Att kasta detta är inte bara kostsamt utan också ett slöseri med välfungerande råvaror som djur faktiskt kan dra nytta av.

Hur kan matsvinn bli foder?

Processen att omvandla matsvinn till foder är betydligt mer avancerad än många tror. För att restprodukter ska kunna användas som djurfoder måste de hanteras på ett kontrollerat sätt som säkerställer kvalitet, spårbarhet och livsmedelssäkerhet.

Först sker en noggrann insamling av restprodukter direkt från livsmedelsindustrin. Det kan vara fallfrukt från beredningslinjer, brödrester från bagerier eller sidoströmmar från mejerier. Produkterna transporteras i särskilda system för att undvika kontaminering.

Därefter sorteras och behandlas materialet så att det uppfyller de krav som ställs i foderregleringen. Vissa produkter behöver torkas, malas, pastöriseras eller blandas. Målet är att bevara näringsämnen och skapa en stabil produkt som är lätt att dosera och använda på gårdar.

Resultatet blir foderkomponenter som kan användas till nöt, grisar, fjäderfä och i vissa fall även fisk. Rätt behandlat kan dessa produkter bli en värdefull del av foderstaten och ersätta dyrare råvaror som importerat spannmål eller sojaprotein.

Vilka restprodukter används oftast?

En stor mängd olika rest- och spillmaterial kan bli högkvalitativt foder. Några vanliga exempel är:

• Bröd- och spannmålsrester som ger energi och fungerar utmärkt till många djurarter.

• Frukt- och grönsaksrester, rika på fiber och naturliga vitaminer.

• Vassle och rester från mejeriproduktion som innehåller protein och används främst i foderblandningar till grisar.

• Bryggerirester, exempelvis drav från ölproduktion, som är proteinrikt och mycket uppskattat inom lantbruket.

• Stärkelsebaserade sidoströmmar, exempelvis från potatisindustrin.

Eftersom många av dessa sidoströmmar är naturligt näringsrika blir de ofta ett mer klimatsmart alternativ än importerade foderkomponenter.

Ett viktigt steg för att minska matsvinnet — och en aktör som driver förändringen

När livsmedelsrester omvandlas till foder minskar mängden avfall drastiskt, samtidigt som lantbrukare får tillgång till prisvärt och hållbart foder. I den här omställningen spelar företag som Adival en central roll. Adival samlar in rest- och spillprodukter från livsmedelsindustrin och ser till att de omvandlas till foder av hög kvalitet. Det gör det möjligt att minska matsvinnet och samtidigt bidra till en mer cirkulär livsmedelskedja.

Genom systematisk insamling, kvalitetssäkring och förädling av restprodukter skapas ett flöde där resurser nyttjas i stället för att gå förlorade. Det här är ett tydligt exempel på hur näringslivet, lantbruket och miljön kan vinna samtidigt.

Miljövinsterna: mindre klimatpåverkan och smartare resurser

Att använda matsvinn som djurfoder har flera tydliga miljöfördelar:

1. Minskade utsläpp
När restprodukter används på nytt slipper man både utsläppen från avfallshantering och från produktion av nya fodergrödor. Det minskar klimatpåverkan rejält.

2. Mindre mark- och vattenanvändning
Foderproduktion kräver stora resurser. Genom att ersätta en del av odlingsbaserat foder med restprodukter kan lantbruket spara både mark, vatten och energi.

3. Bättre resurshushållning
Att ta vara på det som redan producerats är en av de mest effektiva klimatåtgärderna. Här blir matrester en råvara som skapar nytt värde.

4. Minskad import av foder
Sverige importerar stora volymer foder, särskilt proteinfoder. Restprodukter kan minska behovet av import och skapa en mer självförsörjande foderkedja.

Ekonomiska fördelar för lantbrukare

För många lantbrukare kan sidoströmmar från livsmedelssektorn vara ett sätt att pressa kostnaderna utan att kompromissa med kvaliteten på fodret. Priserna är ofta stabilare än på konventionellt foder, och tillgången kan vara god eftersom livsmedelsindustrin ständigt producerar restmaterial.

Dessutom skapar användningen av sådana produkter ett värdefullt samarbete mellan olika branscher. Livsmedelsföretag får lägre kostnader för avfallshantering, samtidigt som lantbrukare får tillgång till ett attraktivt foderalternativ.

Djurens hälsa och näringsbehov

En vanlig fråga är om djur verkligen mår bra av foder baserat på matsvinn. Svaret är ja — förutsatt att rätt produkter används och behandlas korrekt. Restprodukter som spannmål, fruktrester eller drav är naturliga råvaror som djur redan äter i olika former.

Det som däremot är avgörande är hanteringen. Här är kvalitetssäkring och spårbarhet viktiga faktorer. Rätt processer säkerställer att fodret är fritt från skadliga ämnen, har stabil näringsprofil och kan användas på ett tryggt sätt.

Ett viktigt steg för framtidens cirkulära livsmedelssystem

Att omvandla matsvinn till djurfoder är ett av de bästa exemplen på hur cirkulär ekonomi fungerar i praktiken. I stället för att betrakta restprodukter som ett problem ser man dem som en resurs som ger nytta i nästa led.

Denna metod stärker livsmedelskedjans hållbarhet, minskar avfallsmängderna och skapar konkurrenskraftiga fördelar för både producenter och lantbrukare. Med rätt aktörer, moderna processer och ett starkt fokus på kvalitet kan matsvinn förvandlas till något värdefullt — och bidra till ett mer robust och miljösmart samhälle.